Inskickad av ANONYM

Vi var jämngamla, och var båda de yngsta på företaget. Han var nyanställd, och satt på samma avdelning som mig. Han var annorlunda. Hans stil, hans personlighet. Han hade skjorta med väst tillsammans med snygga jeans och en hatt. Han älskade kardemumma och hade eget te med till jobbet. Han dansade rumba och salsa på fritiden och läste tonvis med pocketböcker, även de som ansågs kassa. Han jobbade extra på dagis under helgmorgnarna för att spara ihop till en resa till Nya Zeeland. Han hade ett par stora glasögon när han jobbade framför datorskärmen, Gucci i svart. Han var charmig, inte bara mot tjejer i hans ålder utan mot alla. Jag var den enda som inte föll för honom.

- Mia? När ska du börja se mig i ögonen?

Hans röst ringde i öronen och genast blev jag irriterad över hans närvaro. Utan att ha sett honom visste jag att han stod lutad mot dörrkarmen och såg på mig med sina mörka bruna ögon.
Jag mötte trotsigt hans blick.

- Jag jobbar Charlie, det borde du också.

Han log snett och satte sig bredvid mig. Hans kroppsvärme strålade mot mig och jag flyttade mig bort från honom. Fnyste för mig själv och såg frågande på honom.

- Jag gör det, jag skulle bara vilja ha din åsikt om den här, så lämnar jag dig ifred sedan.

Jag rodnade lätt. Sneglade på vad han hade i handen. Den nya produkten skulle vara klar i mars och det var dags för oss att bestämma oss för hur förpackningen skulle se ut. Jag fokuserade på produkten, försökte jobba professionellt, och sade vad jag tyckte.

- Testa byt ut de blå detaljerna mot rött, och minska texten en halv storlek. Sedan vore det bra om du kunde försöka hitta en lite guldigare färg till texten. Annars kommer de på Jarliés aldrig bli nöjda.

Han nickade medhållande. Jag visste att jag hade rätt. Min blick gick tillbaka till datorskärmen. Han satt kvar, såg på mig och log.

- Vad? Frågade jag utan att titta upp.

- Vet du om att du rynkar på ögonbrynen när du koncentrerar dig?

Jag kastade ett irriterat ögonkast på honom och blev inte mindre frustrerad när jag såg att han tittade snäll på mig med huvudet på sned. Kunde han inte bara gå?

- Du är väldigt söt då i alla fall. Han log brett och gick vidare för att jobba.

Jag pustade lättad ut och fokuserade på ordersedlarna jag höll på med innan han kom.
Dagarna fortsatte som vanligt, och utan att jag märkte det så förändrades Charlies beteende mot mig. Han var ödmjukare, snällare. Lämnade mig ifred när jag ville och var inte lika irriterade flörtig längre. Jag gick åter igen med lättnad i bröstet till jobbet. Men ändå följde hans blickar mig vart än jag gick, när jag mötte honom log han, nästan blygt. Han började hålla upp dörrar för mig, frågade om jag ville fika(jag tackade alltid nej, jag ville alltid jobba och inte bli avbruten). När jag väl kom in på hans kontor då och då så verkade nästan som om han inte lyssnade, han hade tankarna på annat håll. Utanför min vetskap, föll han för mig. Och det var ingen liten förälskelse i smyg, utan han blev riktigt kär i mig. Olyckligt kär. Han tynade nästan bort, blev smalare och smalare. Och blekare, han hade varken ork eller lust att vistas ute i solen längre. Lite av hans glada humör försvann och stämningen på jobbet var inte längre densamma.

En torsdagseftermiddag kom Kari-Ann in till mig angående någon felskrivning i en av broschyrerna. Vi pratade en stund och Charlie kom förbi med ännu några nya ordersedlar som skulle fixas. Han såg sorgset på mig när han gick, men jag märkte inget av det. Kari-Ann slog till mig i huvudet med papperen hon hade i handen när han gått.

- Aj! Sa jag och tog mig för huvudet och såg förvånat på Kari-Ann.

- Din tjockskalle! När ska du göra slut på hans lidande egentligen?

- Vad menar du? Jag såg förvirrat på henne.

- Herregud kvinna! Du är ju dummare än tåget! Grabben är ju sjuk efter dig. Varför gör du inget av det? Han är ju rena rama svärmorsdrömmen.

Jag blev inte klokare av det hon sa.

- Vaddå? Är det Charlie du pratar om?

Kari-Ann suckade ljudligt och himlade med ögonen.

- Det är klart jag pratar om honom, han är ju upp över öronen förälskad i dig, och här sitter du och ignorerar honom fullständigt. Du är ju nästintill elak mot honom. Du måste prata med honom om det snart innan pojkvaskern tynar bort av din ”obesvarade kärlek”!

Kari-Ann lämnade rummet och jag var mer förvirrad än någonsin. Vad var det hon just sagt? Är Charlie olyckligt kär? I mig? Det kunde bara inte vara sant. Hon måste skoja med mig. Jag återgick till arbetet, men inom mig hade kugghjulen börjat snurra och tillslut trillade polletten ned och jag fattade med ens att det hon sa var ju helt sant. Bilder av Charlies blyga leenden svischade förbi min näthinna, hans sätt att öppna dörrarna för mig, hans hoppfulla röst när han frågade om jag ville fika, och hans sorgsna min när han blev avvisad. Med ens förstod jag alltihop. Inte konstigt alla tittat så nedlåtande på mig sista tiden. Alla hade medlidande för Charlie och hans känslor för mig. Jag var den enda som inte visste något, fast alla trodde jag var medveten om det och därmed antog att jag var elak mot honom. Jag skrattade till när jag insåg min egen blindhet.
Hans ansikte dök upp i dörröppningen till mitt kontor och han log när han såg mitt leende.

- Hej! Vad är det som är så kul? Hans ansikte var mjukt när han såg på mig. I hans ögon såg jag plötsligt allt det jag undvikit under den här tiden. Hans kärlek, hans sårade känslor, hans hopp om att jag skulle ändra mig. Jag granskade honom med nya ögon och insåg hur attraktiv han var, trots att han måste ha gått ned flera kilon av min dumhet. Jag skakade leende på huvudet.

- Äsch, inget… Sa jag och log varmt mot honom. Ville du något?

Han log och frågade sedan om jag kunde hjälpa honom med en sak. Jag nickade och följde honom till hans kontor. Mot min vilja kände jag en varm känsla sprida sig i kroppen. Plötsligt pirrade det i hela mig när jag såg på honom och blev fullständigt medveten om hans närvaro. Jag skyndade tillbaka till mitt kontor igen. Tankarna snurrade i mitt huvud och jag kände mig matt. Jag kikade på honom genom fönstren mellan våra kontor. Det gick en stöt genom mig när jag såg hans bruna kalufs. Han satt djupt koncentrerad och följde mina instruktioner. Jag kom på mig själv med att tycka att han var vacker, där han satt i med djup fokus på vad han gjorde. Han tittade upp, alldeles som han kände min blick. Jag slog generat ned blicken och fortsatte sedan med mitt.
Dagarna gick, jag blev alltmer medveten om Charlies känslor för mig. Det var som om Kari-Ann hade tänt lyset för mig. Jag såg plötsligt förälskelsen i allt han gjorde. Jag uppträdde mer ödmjukt mot honom. Mina handlingar var numera ersatt med värme, istället för den kyla jag visat mot honom tidigare. Han var glad igen, hoppet lyste i ögonen på honom. Kanske hade han en chans ändå. Min kropp började påverkas av hans närvaro, jag var fullt medveten om hans ben mot mitt när vi satt bredvid varandra. Hans arm på mitt ryggstöd. Hans blickar på min kropp. Jag blev sprallig av kåthet helt enkelt. Jag kunde inte längre fokusera på att arbeta utan funderade ständigt ut nya anledningar så jag kunde gå in till honom. Kollegorna såg förändringen och följde oss med nyfikna blickar.

En kväll jobbade jag sent, min nya förälskelse(som jag egentligen inte var redo att kalla det) gjorde det omöjligt för mig att kunna arbeta som vanligt. Två lampor lyste fortfarande när alla gått hem. Min, och Charlies. Jag var plågsamt medveten om att det bara var vi två kvar. Mina känslor för honom började bli heta, mina tankar om honom alltmer vågade. Fantasier om het älskog följde mig vart än jag gick och gjorde mig till en tickande bomb. Redo att explodera så snart någon tände en gnista. Mitt huvud var fyllt av tankar på hans händer, hans mun, hans kropp. Drömmar om vad som fanns under hans kläder. Jag hade aldrig förut stört mig på att någon visade för lite hud. Charlie hade ofta lager på lager och det lilla jag fick se av honom var hans hals, hans ansikte och hans händer. Men mina fantasier fortsatte långt bortom det.

- Hej! Vill du ha en kopp te?

Han stod i dörröppningen som han brukar, med en rykande kopp i vardera handen. Han lutade sig sexigt mot dörrkarmen och såg på mig med sin djupa blick. Den var mörkare än vanligt. Jag nickade till honom och avbröt mitt (inte så) hårda arbete. Han slog sig ned nära mig, räckte mig den ena koppen.

- En sockerbit och lite mjölk, visst var det så?

Jag nickade och log, han kom ihåg.

- Så, hur går det? Han nickade mot datorn.

- Nja, sådär. Svarade jag. Trögt. Du då?

Han suckade. Min blick kunde inte slita sig från honom, han hade knäppt upp några knappar i halsen och under blottades hans solbrända hud som fortsatte nedåt mot… Jag svalde, det susade lätt i öronen och det pirrade i kroppen. Han märkte inget.

- Inte mycket bättre, jag har kört fast helt när det gäller Solida.

Jag sökte reda på filen och öppnade den, för att se om det var något jag kunde hjälpa till med. Han följde mina rörelser med blicken, jag blev het om kinderna när jag märkte det.

- Vad tror du? Sa han och lutade sig fram bredvid mig så att han kunde visa. Ska vi verkligen ha den här texten?

Jag kunde inte svara. Hans arm låg mot min. Hans ansikte var nära mitt och jag kunde känna värmen från hela hans kropp. Han mötte min blick när jag inte svarade. Jag såg in i hans ögon och tiden verkade sakta in för att sedan stanna. Hans blick gick till min mun, jag särade instinktivt på läpparna. Han kunde inte längre hejda sig utan sträckte sig mot mig. Hans läppar var oändligt mjuka, hans kyss var så öm och han suckade av välbehag när jag lirkade in min tunga i hans mun. Kyssen djupnade, han lade en hand om min nacke och böjde försiktigt mitt huvud bakåt. Vi ställde oss upp och våra kroppar drogs till varandra som två magneter. Jag lindade armarna om hans hals. Drog fingrarna genom hans mjuka hår och smekte honom i nacken. Hans händer var ivriga. Hans fingrar letade sig in under min tröja och smekte mig upp över ryggen. Jag tryckte mig mot honom och kände hela hans kropp mot min. Varje revben, hans platta mage, hans redan hårda lem mot mitt underliv.

Jag svämmade över av åtrå. Mina händer var över hela honom, jag kunde inte sluta kyssa honom. Vi började dra i varandras kläder, plötsligt gick allt väldigt fort och jag ville stanna. Jag sköt honom försiktigt men bestämt ifrån mig och såg in i hans glansiga ögon.

- Vänta lite, det går så fort.

Han log, nickade och kämpade för att kunna andas normalt igen. Jag hämtade andan och såg på honom. Tog hans ena hand i min. Vi log mot varandra. Han drog mig intill sig med enda avsikt att krama mig. Jag sjönk in i hans famn och slappnade av. Hela min kropp vibrerade och underlivet dunkade hårt mot hans. Hans händer darrade lätt mot min rygg, han var lika kåt som jag, men vi ville båda sakta ned lite. Hinna tänka.
Hans händer strök mig över ryggen, tystnaden låg som ett mjukt täcke runt omkring oss. Jag lyfte mitt ansikte och möttes av ett leende. Han drog mig intill sig igen, drog sina läppar längs min hals och viskade mjukt mot min hud.

- Du anar inte hur länge jag har längtat efter det här.

Han andades het luft mot mina nyckelben, jag blundade och njöt. Jag drog händerna genom hans hår när han närmade sig kanten på spetsbehån. Han andades tyngre igen. Hans fingrar fumlade med spännet i ryggen och fick upp det. Sakta smekte han av mig den. Mina bröst var bara inför hans heta blickar. Han drog djupt efter andan när jag stod där i bara jeans. Han böjde sig försiktigt ned och kysste mina bröst. Kramade dem, slickade dem, smekte dem.

- Du är så vacker, hela du är underbar.

Han mumlade vackra ord medan han strök sina händer över mig. Hans mun sög in en av mina bröstvårtor mellan läpparna och jag stönade lågt. Jag lirkade av honom hans skjorta och flämtade till när jag såg hans nakna överkropp. Han var lite tunn fortfarande. Men vackert brunbränd med fint markerade magmuskler. En tunn sträng av mjukt hår nedanför naveln fångade min blick och det gick som en stöt genom mig när jag insåg att jag skulle få mer av honom. Jag lade mjukt händerna mot hans bröst, smekte den nedåt över magen. Jag kände hur det rann mellan benen på mig när jag smekte honom över höfterna och längs byxlinningen. Han var hård under sina jeans och jag strök handen över bulan. Han flämtade till och även jag drog efter andan. Mina händer gick till blixtlåset i hans byxor och jag fingrade långsamt upp knappen. Även han började lirka loss mina byxor och snart stod vi där i bara kalsonger och trosor. Han drog mig intill sig och kysste mig intensivt.

- Jag, jag vet inte om… jag kommer kunna hålla mig… ifrån dig länge till. Flämtade han mellan kyssarna.

Jag log mot hans läppar. Och plötsligt var vårt lugna försiktiga tempo som bortblåst. Vi krånglade av oss de sista plaggen och kunde inte stå emot mer. Allt blev pulserande hett. Vi stönade av den andres händer, flämtade i varandras munnar.

- Slicka mig.

Sa jag och satte mig på skrivbordet och särade brett på benen. Mitt sköte var vått av safter, renrakat och lent. Han stönade när han såg mig och satte sig på knä mellan mina ben. Han kysste och slickade insidan av mina mjuka lår samtidigt som han strök med handen över skötet, han kände hur våt jag var och mötte min blick.

- Det är du som gör mig så kåt. Viskade jag till honom.

Han såg nöjd ut och fortsatte genast in mot mitten. När han plötsligt strök med tungan över hela mitt sköte kastade jag huvudet bakåt och stönade högt. Jag spände mig och hela kroppen vibrerade av upphetsning. Även Charlies fingrar skakade när han förde dem in i mig. Han slickade och njöt, sög, fingrade, retades. Han var som trollbunden. Min upphetsning stegrade och snart kunde jag inte låta bli att röra vid honom. Jag satte mig upp, drog upp honom och placerade honom mot väggen. Jag strök eggat med fingrarna över hans höfter. Böjde mig över hans mage och slickade min väg ned mot hans hårda pulserande kön. Det började rycka mjukt i honom när min tungspets nuddade vid hans ollon. När jag sedan plötsligt omfamnade honom med både händer och mun frustade han av åtrå och var nära att komma i min mun. Jag kramade om hans pung och drev honom vidare. Eggade med munnen, blåste på honom och lekte med tungan. Han smakade så gott att jag hade svårt att sluta.

- Snälla, gnydde han. Snälla, jag kommer snart.

Jag lade mig över honom, även jag var på bristningsgränsen. Darrande tog vi tag i varandra och tumlade nakna och svettiga ned på golvet. Tätt sammanpressade och berusade av åtrå kunde vi inte hålla oss längre.

- Ta mig, jag är din.

Han behövde inte höra det fler gånger. Försiktigt rörde vi våra höfter och sjönk samman. Vi stönade högt mot varandras läppar. Känslan av att äntligen ha honom i mig var överväldigande. Jag såg att han kände likadant. Han kysste mig och ökade tempot. Han växte snabbt inuti mig.

- Kom med mig! Flämtade han mot min mun.

Jag förde ned en han och smekte hårt mig själv. Det behövdes inte mycket och snart sköljde heta vågor av åtrå genom min kropp och vi tjöt av orgasmen som fick våra kroppar att skakande klamra oss fast vid varandra. Det dröjde länge innan vågorna började avta och utmattade sjönk vi ihop i en hög på golvet igen.

Han pussade mig mjukt på halsen när vi började andas normalt igen. Han gosade med näsan mot min hud och jag kände hur han log för sig själv. Jag smekte honom i nacken och kunde inte sluta le jag heller. Plötsligt suckade han.

- Hur gör vi nu?

Jag kom sakta tillbaka till verkligheten. Insåg att vi låg på golvet i mitt kontor, nakna. Jag drog honom närmare, kramade honom hårt.

- Vad vill du göra?

Han reste sig upp på armbågarna och såg ned på mig. Smekte mjukt min kind med ett finger.

- Jag vill ha dig.

Jag log brett mot honom. Drog honom ned till mig och kysste honom. Drog läpparna längs hans och öppnade dem, lät min tunga slinka in i hans mun. Han flämtade till, sedan stönade han lågt och mötte mina kyssar med hetta.

- Då vill jag ha dig med. Svarade jag efter en lång stunds underbart hånglande.

Han låg lutad med huvudet mellan mina bröst och kramade mig hårt när jag sa det.

- Men jag tycker att vi håller det hemligt här.

Han såg upp och mötte min blick.

- Åtminstone tills vi är säkra på att vi vill vara tillsammans.

- Jag är redan säker. Svarade han och smekte min kind. Men är det vad du vill så gör vi så.

Jag visste inte hur jag skulle kunna arbeta med honom så nära mig, utan att få kyssa honom, röra vid honom. Men nog skulle det gå, tills vi var säkra. Det måste bara gå.