Inskickad av: Sir Göte  Privata kommentarer: gote_borgare@hotmail.com

orsdag.

Strålande sol, varmt och skönt. Jag är som vanligt ute och går bara för att det är skönt. När jag går den smala gångbanan fram står det en ung tjej med en cykel framför mig. Hon är klädd i en bylsig tröja, mycket kort vid kjol och gympadojor. Cykeln står på tvären över gångbanan, och hon står med ryggen åt mig och tittar intensivt på, eller efter, något som jag inte kan se.

Eftersom hon och cykeln tar upp hela gångbanan och hon inte märker att jag har kommit och inte kan komma förbi böjer jag mig fram och säger ”böö” i örat på henne. Hon blir så rädd att hon nästan ramlar, och svaret blir på tjejers vis ett tjut i högan sky. Sedan skäller hon lite på mig för att jag har skrämt henne så.

• Vad är detta för en liten argbigga då?

Till svar får jag ett fräsande:

• Jag är ingen argbigga. Jag blev bara rädd för att du skrämde mig.

Jag tycker faktiskt att det hela påminner lite om Djungelboken när Baloo träffar Mowgli för första gången. Skillnaden är att jag inte får en smäll på nosen. Och det är jag tacksam för.

• Jamen jag måste ju påkalla din uppmärksamhet på något sätt, och jag tyckte att det var ett bra sätt.

• Det var det inte alls. Jag blev ju jätterädd.

Det är inte utan att jag skäms lite för att jag skrämde henne.

Jag tycker mig skymta ett par tårar i hennes ögonvrår, och för att trösta henne lite klappar jag henne lätt på kinden och säger att det inte var alls min menig att skrämma henne så mycket. Hon rycker till vid min beröring, men drar sig inte undan. Sedan kommer den första tåren trillande. Aj, aj, då. Gråtande tjejer är inte min starka sida. Skrämde jag henne verkligen så. Det här blir ett marigt problem att tackla.

På min fråga om varför hon är ledsen vill hon först inte svara. Men när det trillar ytterligare ett par tårar, förstår jag att det kanske ändå inte är mitt fel att hon gråter. Men som den gentleman jag är, (tror att jag är i alla fall), tar jag ändå upp näsduken och torkar bort hennes tårar, vilket hon låter mig göra. Sedan säger jag till henne att det känns alltid bättre efteråt när man har pratat med någon om dom bekymmer man har, och jag lovar dyrt och heligt att inte skvallra för någon om vad hon säger.

Först vägrar hon att säga något, till slut kommer det fram att hon har tittat efter ”sin” kille, som nu helt plötsligt har blivit mer intresserad av hennes kompis än av henne. Kärleksbekymren börjar tidigt i åren förstår jag, men dom kan tydligen vara nog så allvarliga ändå. Det var alltså därför hon grät, och inte för att jag skrämde henne. Alltid en liten tröst för mig att höra.

När jag har presenterat mig som Göte, frågar jag vad hon heter, och får reda på att hon är döpt till Magdalena, men att alla bara kallar henne för Maggan, och det tycker hon att också ska jag göra, så det lovar jag. Sedan. Mest på skoj, för att försöka pigga upp henne lite, frågar jag:

• Men Maggan, då kan väl du och jag ta och kila stadigt nu, när du ändå inte har någon kille längre, för jag tycker att du är jättesöt och jag har inte någon tjej.

• Ja, kanske det, men vad vill du göra med mig då?

Hoppsan. Det svaret hade jag ju inte väntat mig förstås. Allra helst med tanke på att hon inte verkar vara mer än som högst 13-14 år och jag har hunnit passera 40-årsåldern med bred marginal, och alltså bör vara lite så där mer än tredubbelt så gammal som henne. Nog för att hon verkligen är söt, lockande och oskuldsfull alltid, men … Hm. Är det inte ”gubbsjuka” det brukar kallas?

Jaha. Det enda sättet för mig att klara mig ur den här knipan är nog att jag får bre på riktigt tjockt med vad jag vill göra med henne, så att hon backar ur för det. Därför svarar jag:

• Först ska jag pussa dig lite. Sedan kyssa dig riktigt, och medan jag gör det ska jag ta dig på brösten. Sedan medan jag fortsätter att kyssa dig ska jag ta dig på brösten under kläderna. Sedan ska jag kyssa och suga på dina bröst.

Ingen synlig reaktion alls, så jag fortsätter:

• Och medan jag gör det ska jag stoppa in handen under din kjol och ta dig på fittan. Under trosorna. Sedan tar jag av dig trosorna och har du inte slarvat med tvättningen av den lilla sprickan så ska jag kyssa och slicka den också. Riktigt länge.

Medan jag har pratat om vad jag ska göra med henne har jag tittat henne rakt in i ögonen hela tiden, och hon har inte vikit undan med blicken en enda gång. Den enda förändringen jag har sett är att hon har fått en annan glans i ögonen under samtalets gång. Och den glansen tror jag inte är av tårar! Samt att hon har blivit lite röd om kinderna. Om det är som hon rodnar eller av upphetsning kan jag inte avgöra. Men det kanske är det sista. Med tanke på hennes svar.

• Ok då. Det få du. Men du får inte knulla mig förrän jag vill det.

Djävlar. Det här samtalet tycks då verkligen ta en allt mer oväntad vändning. Hur fan ska jag klara mig ur det här med äran och stoltheten i behåll? Jag är inte alls van vid att det är tjejerna som tar befälet som Maggan gör nu. Och så en tjej i den unga åldern till råga på allt. Den enda möjligheten jag ser just nu är att driva saken till sin spets, för att se om hon inte backar ur då det verkligen blir allvar.

• Ja, det är ok för min del också. Inget knulla förrän du vill. Men allt annat får jag alltså göra med dig?

• Ja, det får du.

Svaret kommer klart och tydligt medan hon fortsätter att titta mig stadigt i ögonen, med sina stora nu nästan onaturligt glansiga rådjursögon. Det är ingen tvekan om att hon menar allvar.

Nehej. Det räckte inte med ord för att avskräcka henne. Då får det väl bli handling i alla fall då.

• Jamen var? Vi kan väl inte gärna stå här mitt på gångbanan och hångla?

• Nej, inte här naturligtvis. Dummer. Jag vet ett bra ställe där uppe i skogen. Följ med mig dit så ska jag visa dig.

• Cykla du dit i förväg då, Maggan, så kommer jag efter. För det är väl inte så bra om någon ser oss gå dit tillsammans.

Och det håller hon med mig om.

”Följ med mig in i skogen.” För helvete. Det är ju jag som ska säga så till henne. Inte tvärt om. Jag menar, det är ju jag som är ”den fula gubben”, som alla föräldrar varnar sina barn för. Jag kan inte minnas att mamma så något om att jag skulle akta mig för ”fula småflickor”!

Nu är goda råd dyra. Ska jag försöka att smita iväg utan att hon märker det. Nej, det blir svårt här på de öppna gatorna. Eller ska jag bara följa efter henne upp i skogen för att se hur långt hon verkligen tänker gå? Jamen för helvete. Det må bära eller brista. Jag hänger på! Nu ska jag ta mig fan kolla om det bara var tomma ord från hennes sida, eller om hon verkligen vågar stå för det hon pratade om.

Väl inne i skogen ser jag henne en bit framför mig, vinkande att jag ska komma. Cykeln har hon ställt mot ett träd och noga låst. När jag kommer fram till platsen där hon stod och vinkade ser jag att ungdj … Maggan menar jag naturligtvis, är på väg upp för ett litet berg. Precis som en liten ekorre som klättrar upp för en trädstam. Fort och lätt går det, som om gravitationskraften hade slutet att fungera. Men när jag klättrar upp efter henne inser jag snabbt att gravitationskraften verkligen inte är avskaffad. Fan vet om den inte till och med har förstärkts. Eller också är det jag som är på väg att bli för gammal för sådana här övningar.

När jag tittar uppåt efter henne ser jag dom små vita trosorna under kjolen. In med nästa växel. Nu har jag gett mig fan på att jag verkligen ska ”inspektera” henne, så jag stretar vidare med hjärtinfarkten hotande nära och tungan hängande som en röd slips.

Äntligen! När jag är nästan uppe på toppen, ligger hon där lojt utsträckt på en gräsbevuxen klipphylla. Tröjan har hon tagit av sig och lagt sig på. Med ett litet illmarigt leende tittar hon på mig och säger:

• Kommer du inte förrän nu Göte? Jag har väntat på dig här hur länge som helst!

Jag har inte så pass mycket luft kvar att jag kan svara henne, men när jag har fått andan till mig någotsånär säger jag med låtsad stränghet:

• Håll snattran unge. Annars så ska du ta mig fan få smisk också. Och det på bara skinnet!

Hon bara flinar till svar. Tydligen tror hon mig inte. Eller så vill hon ha smisk. Jag får väl kolla upp det senare. Om jag orkar.

När jag har flämtat färdigt, lägger jag mig ner bredvid henne, och lutar mig fram för att ge henne den första pussen. Hon vrider upp ansiktet mot mig och pussen hamnar på nästippen.

• Nej, inte där. På munnen ska det vara.

Och innan hon hinner stänga munnen får hon den andra pussen där hon vill ha den.

Efter en sju åtta vanliga småpussar till trycker jag läpparna hårdare mot hennes och sticker fram tungan. Men där är det stopp, för hon håller krampaktigt ihop läpparna.

• Hörru du, flicka lilla, ska vi kyssas på riktigt så som du ville, så får du allt öppna munnen, för då ska vi använda tungorna också. Det är därför som det kallas för tungkyssar.

Efter lite tvekan släpper hon in min tunga, men håller noga bort sin egen. Så här intimt har hon då aldrig kyssts tidigare i alla fall, den saken är klar. Undrar hur det är med resten av det hon lovade att jag skulle få göra. Är det bara tomma ord ändå tro?

Efter fyra riktiga långa tungkyssar från min sida, känner jag för första gången hennes tungspets mot min, och det känns nästan som en elektrisk stöt, men lika fort försvinner hennes tunga igen. Vid nästa kyss är den lilla tungspetsen där igen, för att lika fort försvinna. Men nu kommer den omedelbart tillbaka. För att åter försvinna lika fort på nytt.

För varje besök och kyss stannar hennes lilla tunga allt längre, och snart är den fullt upptagen med att brottas med min. Under denna, viljornas och tungornas kamp, har jag helt glömt bort att jag ju ska ta henne på brösten också, enligt överenskommelsen.

Mitt i nästa kyss lägger jag min ena hand på hennes lilla bröst, och hon rycker till som om jag hade bränt henne, men hon gör ingenting för att hindra mig. Jag kramar lätt på det minimala bröstet, och inser först nu att hon ju i princip inte har några bröst alls. Kanske är dom på sin höjd ett par cm stora. Men det är klart, vad skulle jag ha väntat mig att hitta på en tösunge i den åldern.

För att få en bättre koll på läget för jag in handen under hennes T-shirt, och för första gången på hela tiden blundar hon. Nej ta mig fan, det är inte mycket mer än en halv valnöts storlek på tuttarna, men djävlar vad upphetsande dom känns. Jag har väl haft si så där halvfjong på staken innan, men nu rusar blodet till och knullpålen växer snabbt till sin fulla dimension. Men till vilken nytta då tro? Jag fick ju inte knulla henne förrän hon ville det, och det vet man ju inte vilket år det blir.

För att inte skrämma det lilla livet för mycket, drar jag sakta upp hennes T-shirt för att beskåda underverken, och hon lyfter lite på överkroppen för att det ska gå lättare. Hon har alltså inget emot det. Nej, dom tuttarna var verkligen inte stora. Men det är klart. Även dom största ballongpattar har ju varit så här små en gång i tiden.

Jag vet att det verkligen är ”förbjuden frukt” jag klämmer på nu, men skit i det, det är utan tvekan något av det mest upphetsande jag har varit med om. Jag ger fullkomligt blanka fan i hur förbjudet det är.

Sakta drar jag mig nedåt så att jag kan komma åt dom små förbjudna godsakerna med munnen. Jag sneglar upp på henne när jag trycker den första kyssen på det ena lilla bröstet. Med ett ryck öppnar hon åter ögonen och en lätt flämtning kommer över hennes halvöppna läppar när hon drar ett djupt andetag. Ögonen har en förunderlig glans. Hade hon inte varit så ung så hade jag utan tvekan tolkat hennes blick till ”knulla mig”. Nu vet jag inte riktigt vad jag ska tro. Men ett löfte är ett löfte, så jag beslutar mig för att vänta på klartecken från henne innan jag försöker mig på något sådant.

Hennes bröst må vara hur små som helst, men känsliga är dom i alla fall, det förstår jag på hennes sätt att reagera. För varje kyss på brösten flämtar hon till, och när jag slickar över den lilla, men ändå väldigt styva bröstvårtan, spänner hon sig i en liten båge upp mot min spelande tunga.

Efter några minuters lätt kyssande och slickande suger jag in den lilla styva bröstvårtan i munnen och biter lätt i den då samma gång som jag suger. Resultatet blir ett långdraget: ”Åååhhhhh”, och att hon för första gången rör vid mig genom att trycka mitt huvud hårdare mot sig, på samma gång som hon reser sig upp i en ännu högre båge mot min mun.

När jag för handen ner över hennes platta mage, över den korta kjolen, och ner till fittan rycker hon till igen, men gör fortfarande ingenting för att stoppa mig. Eftersom hon ligger med benen ganska tätt ihop kan jag bara komma åt den översta delen av fittan, men när jag pressar ner handen mellan hennes lår och trycker benen utåt låter hon det ske utan protester eller motstånd.

Efter att jag har fått isär hennes ben en bit låter jag åter handen sakta glida uppåt till troskanten, och så ner igen, men nu innanför trosorna. Fortfarande inget motstånd, och när jag så sakta låter fingrarna glida ner över själva sprickan förundrar jag mig över hur fantastiskt len hon känns. Jag kan inte känna ett det finns ett enda hårstrå som är i vägen för mina utforskande fingrar, som jag sakta låter glida fram och tillbaka mellan blygdläpparna och åter upp över blygdbenet. Utan att släppa taget om den pyttelilla sträva bröstvårtan med munnen tittar jag uppåt och ser att hon ligger med halvöppen mun och slutna ögon.

Dags för nästa steg i den utlovade behandlingen. Av med trosorna. Få se om hon går med på det också utan att protestera. Att säga en sak går ju an, men att göra det är något helt annat. Jag drar upp handen till troskanten och med tummen utanför trosorna drar jag dom sakta nedåt. Fortfarande utan att säga något lyfter hon lite på stjärten så att jag lättare ska få av dom. Men hur jag än sträcker på mig når jag inte längre ner än till hennes knä med trosorna, och där vill jag inte ha kvar dom, för då kan hon inte sära så mycket på benen som jag vill. Motvilligt släpper jag taget om den lilla bröstvårtan och böjer mig nedåt för att dra av trosorna helt.

Medan jag lirkar av trosorna över skorna tittar jag nyfiket på den lilla fittan som jag har nästan mitt framför ögonen, och ser att där finns det verkligen inte ett endaste lilla hårstrå som kan fördärva utsikten. Med en blick uppåt ser jag att hon har öppnat ögonen, som fortfarande är alldeles glansiga, och att hon med ett pekfinger sakta stryker sig själv över den ena lilla bröstvårtan.

Jag särar lätt på blygdläpparna med två fingrar medan jag låter den andra handens pekfinger glida fram och tillbaka i den våta lilla skåran. Troligtvis är hon väl oskuld i alla fall, även om hon inte är oskuldsfull så det stör. Därför undviker jag att stoppa in fingret i själva slidan. I stället låter jag det glida fram och tillbaka över den i stort sett obefintliga lilla klitorisen. Varje gång jag drar med fingret över den lilla klittan flämtar Maggan till och rycker med underkroppen. Jag trodde inte att små tösungar i den här åldern hade några speciella sexuella känslor men det är klart och tydligt att jag har misstagit mig. Maggan har i alla fall. Det går inte att ta miste på.

Efter några minuters intensiv fingerpullning förstår jag att det går för henne, för hon sluter ögonen hårt medan hon andas fort och djupt. Det smårycker i hennes späda kropp, och jag tycker mig känna att hon blir lite våtare i fittan också, men det kan ju vara som jag inbillar mig.

När jag sedan böjer mig fram för att utföra den sista delen av vår överenskommelse viskar Maggan:

• Nej, inte det Göte. Jag har inte tvättat mig där nere i dag.

Fan också. Jag som har sett fram emot att få slicka en riktigt ung liten fitta. Jag vet inte om Maggan ser min besvikelse, men hon säger i alla fall:

• Men Göte, nu när vi kilar stadigt träffas vi väl snart igen, och då ska jag tvätta mig noga så att du kan få kyssa fittan också. Föresten så hinner vi inte mer i dag, jag måste hem och äta middag nu. Mina föräldrar har kommit hem för länge sedan.

När Maggan har klätt på sig klättrar vi tillsammans ner för berget igen. Nu i lite lugnare tempo så att jag hinner med. Sedan går vi ner till hennes cykel, och innan hon hoppar upp och trampar iväg så kommer vi överens om en lämplig tidpunkt att träffas där uppe på klipphyllan igen. Sedan kysser jag henne än en gång, och nu kommer hennes lilla tunga direkt. Den till och med nästan tar kommandot. Hon lär sig fort det lilla livet. Efter att jag än en gång har smekt lite över dom små brösten, samt kört ner handen i hennes trosor och smekt över den underbart lena lilla fittan, skyndar hon sig iväg hem på cykeln för att äta.

Jag återupptar min avbrutna promenad, medan jag då och då luktar på fingrarna, som doftar svagt av hennes unga kön. I kväll blir det ingen handtvätt före sänggåendet, utan när jag har lagt mig ska jag ha fingrarna att lukta på medan jag tar mig en ”handtralla”, och tänker på vår nästa förbjudna träff och vad som ska hända då.

Det är helt sant som ordspråket säger: ”Förbjuden frukt smakar bäst.”

Jag ångrar bara att jag inte frågade henne om vad hon ville göra med mig nu när vi ”kilar stadigt”. Men det kanske visar sig vid vår nästa träff. Om hon dyker upp vill säga.

Den som lever får se.