Sexnoveller, Sexnovell, Sexiga Noveller, Erotiska noveller, Porrnoveller, Porrhistorier

Svenska Sexnoveller, Läs andras noveller eller skicka in dina egna.

 

BDSM    Novellsida 1 - 100 noveller      

Sexnoveller

En Lyckodag

Inskickad av Jens

Vi väcks mellan fem och sex varje morgon. Efter vanliga morgonrutiner och en lätt frukost
drar jag på mej t-shirt och shorts, fäster upp håret i hästsvans och gör mej redo för den morgonpromenad, som blivit just min uppgift varje måndag och fredag. Jag trycker på knappen för dörröppning och strax surrar låset så jag kan öppna dörren. Det är en fantastisk morgon i början av oktober, solen skiner bland vita molntappar. Den lyser upp det vidunderliga landskapet med alla dess höjder och dalar och den skapar liv i den täta muren av mörk granskog. Den lyser mer än värmer – än så länge. Jag huttrar i min tunna tröja när jag barfota stiger ut i gräsets dagg. Men vilken känsla! Att få öppna en dörr, stiga ut i naturen, att få känna en frihet och ett oberoende under nästan en timmes tid!

Min runda skall ta en timme. Eftersom jag inte har nån klocka brukar jag ta hjälp av de avlägsna kyrkklockor som klämtar åtminstone en gång under min barfotavandring. Jag känner mig glad den här morgonen, nästan lite upprymd. Med lätta steg går jag mot skogsbrynet och in genom skogen på den lilla kostigen, precis som dom visat mej. Det var nåt med Roland i går kväll. Först våldsam, sen lite ångerfull. Bara lite, nära nog omärkligt, mer en känsla. Men den känslan gör mej glad.

Jag gissar att jag har hamnat i Dalarna. Landskapet tyder på det och jag uppskattade körtiden från stan till strax över två timmar.

Stigen bär fortfarande spår av den kreatur som vandrat här. När det inte regnar är marken hård och lätt att gå på. Det har blivit kallare, bröstvårtorna har styvnat och knottrar sej under tröjan. Hösten är definitivt i antågande. Jag undviker att trampa i de gamla komockorna och viker av till höger vid den grenklyka som är mitt märke. Här skall jag rakt in bland granarna till den öppning med lövskog som är vandringens första mål.

Jag har fått en liten trädgårdssax att klippa riset med. Under lövverket på späda björkar finns
de bästa kvistarna, så tunna att jag nog skulle kunna bryta loss dem. Men jag gör som jag blivit tillsagd och klipper av dem några centimeter ut från stammen. Utan problem får jag ihop 15 fina kvistar i denna den första björkdungen. Det växer kantareller här bland björkar och enbuskar. Men svamparna är mer bruna en gula, säsongen är tydligtvis över. Jag kom hit den 5 september. En månad har gått.

Vi är fem flickor här just nu. Jag tror det finns utrymme för sex eller sju. Var och en har fått sin specialuppgift och min har alltså blivit att svara för det färska riset. Jag samlar kvistarna och jag binder dem till långa, fina knippen som svider rejält när vi får vår dagliga risbastu.

Jag återvänder till kostigen och känner för ett ögonblick att solen börjat värma. Jag är kall och blöt om fötterna, jag huttar fortfarande. Jag stannar till just i solgläntan. Visst hade jag förstått att han hade planer, men jag trodde i min enfald att det gällde en längre resa. Jag hade sagt upp mej från jobbet och var inställd och införstådd på en överraskning. En spännande överraskning som kanske skulle förändra mitt liv. Jag trodde att vi skulle flytta till någon exotisk plats i Sydamerika men hamnade ensam på en uppfostringsanstalt i Dalarna!?

Kyrkklockan slår sex och klockklangen väcker mej från mina allvarliga funderingar i morgonsolen. In i skuggan bland träden, men raska steg längs den smala kostigen hjälper mej hålla värmen. Bara fötterna värker, iskalla. Stigen möter en liten väg som jag nu skall följa åt vänster. Och efter 250 meter en ny lövdunge, som välkomnande badar i sol. Här skall jag fullborda min risinsamling! Totalt femtio kvistar, två gånger i veckan, skall garantera ömma stjärtar och ryggar hos var och en av oss flickor.

Om jag fick önska mej något just nu skulle jag välja mellan ett par skor och en mobiltelefon. En hel månad har gått och jag har inte talat med min älskade! Jag vet att han ringer varje dag för att höra att allt är väl, men varför talar han inte med mej? Jag vet inte var han finns i världen, men jag vet att jag snart inte orkar längre. Jag måste få höra hans röst. Jag måste be honom om skor, knappast vill han ha en slavinna med amputerade fötter? Men kanske är detta slutet på vår relation? Kanske har han bosatt sej i Argentina och placerat mej här i säkert förvar? Jag måste få veta, jag måste hitta en telefon.

Jag fortsätter längs den lilla vägen och når åter fram till gården där vi bor. Där finns stall och smedja, det stora boningshuset och en lada ombyggd till träningslokaler och garage. På gårdsplanen vaktar den stora blodhunden, då jag inget vet om hundraser så jag kallar allt som är skräckinjagande för blodhundar. Flickornas dörr ligger på baksidan av det stora huset. Jag ringer på och nu får jag vänta. Jag plockar bland riskvistarna och sorterar dem till ett fint knippe. Den pojke som heter Mattias öppnar och släpper in mej, han ser hur jag fryser och ler mot mej som för att värma. Jag klär av mej det lilla jag har på mej, hänger tröja och byxor på sin spik och följer Mattias in i duschrummet. Han betraktar min knottriga hud, mina bröst och mina styva bröstvårtor. Det är min lyckodag, av de fem pojkarna är Mattias absolut den bästa. Han fäster mina handledsband i en krok över duschen, tempererar vattnet mot sin egen handled och låter sen vattnet skölja över min kropp.

Efter några minuter har den värsta kylan släppt och Mattias tvålar in mej med flytande tvål.
Han är noggrann och omsorgsfull och lämnar inte någon del av min kropp. Alla pojkarna är särskilt noggranna kring brösten, det gäller även Mattias. Om han nu är den bästa är det särskilt två som jag inte kan tåla. Ingen av dom skulle ha låtit mej njuta av den varma duschen utan växlat mellan varmt och kallt, kanske straffat mej en skållhet stråle om jag råkat reagera alltför häftigt på den iskalla. De båda fäster alltid upp händerna lite för högt för att tvinga oss flickor att stå på tå i duschen och de tafsar på våra kroppar trots att det inte är tillåtet. Mattias gör aldrig nåt sånt.

Han sätter sej på huk och tecknar åt mej att sätta upp ena foten efter den andra på hans knä. Han känner kylan, ser mej i ögonen och mumlar några ord så tyst att jag inte kan höra dem. Men han talar till mej! Det är inte heller tillåtet. Han viker mitt ben utåt så att han når mitt sköte, han spolar och tvålar in det noggrant, och han gör det mjukt och fint, så att jag skall tycka om det. Jag ler mot honom och våra blickar möts med värme. Om min lyckodag fortsätter så här så ringer nog Christian!

 


Mattias stänger av vattenstrålen och spänner åt repet som håller mina fjättrade händer. Jag spänner mej och skjuter fram brösten, vilar i repet som drar mej uppåt. Jag vet vad som skall komma. Han ger mej tio snabba rapp på stjärten med den ridpiska som alltid hänger i duschen, hämtar sen en varm frottéhandduk. och börjar noggrant torka min kropp. Han löser mina händer, sätter fram en stol och torkar, blåser och kammar mitt hår. Han undersöker mina fötter, letar efter skador och sår och smörjer dem med den lenaste salva. Kvällens omgångar i smedjan lämnade flera piskmärken efter sej på stjärten och låren. Dem smörjer han noga med en läkande salva och lägger även på plåster över några bristningar. Han bjuder mej att resa mej och har lagt fram en ren torr t-shirt och rena shorts. Jag känner starkt att jag skulle vilja krama min välgörare och trycka den unga pojken mot min nakna kropp. Det är säkert inte tillåtet! Men jag rör vid hans hand och säger Tack, Mattias! Jag vill han ska veta att jag vet vad han heter..

Pojkarna är i 14-15 årsåldern och dom tjänstgör som assistenter åt oss flickor. Klädda i jeans och vita, kortärmade skjortor sköter dom allt som rör vår dagliga tillvaro, från tidig morgon till klockan fem på eftermiddagen då tränarna tar vid. Pojkarna skall uppträda korrekt och vänligt mot oss och dom får chansen att lära sej mer om kvinnor och kvinnors kroppar än de flesta pojkar som just lämnat målbrottet. Vi har inte rätt att samtala med varandra, men det är ett förbud som överträds ganska ofta. Pojkarna svarar inte för några bestraffningar men får ändå sarga oss med piskan i samband med ordinarie rutiner. Samtidigt som dom vaktar över oss skall dom se till vårt bästa och hjälpa oss tillrätta när vi känner oss särskilt utlämnade, ensamma eller utnyttjade.

Varje flicka har sin personliga tränare och dessutom finns en gymnast för den rent fysiska träningen och en ridinstruktör i stallet. Tränarna varierar mellan flickorna efter något slags slumpvis mönster men vi har alla speciell koppling till en av dem. Jag har fått Khaled, en turkisk man i 35-40 årsåldern. Han sägs vara den hårdaste av dem, med den mest omoderna kvinnosynen. Det har jag efter en månad ingen möjlighet att bedöma, men jag har svårt att samtala med honom, dels för språkets skull och dels för skillnader i kultur och utgångspunkter. Jag har dragits mer till Roland, som är född i Linköping och med en dialekt som inte går att ta miste på. Den andra svensken lär vara fd polis, han är yngre, runt 30 och han heter Erik. Hassan är en lång, stilig libanes, runt 35. Och så har vi engelsmannen John, kort och lite rund men med ett gnistrande farligt humör. Om ryktet talar sant har John varit läkare, kirurg i Uppsala.

Dessa män har ansvaret för vår träning att bli de mest perfekta slavinnor så som våra Masters och pojkvänner önskar oss. De sätter upp våra mål och ska se till att vi når dem. De skall göra oss uppmärksamma, tillgängliga, lyhörda och lydiga. De har rätt att utmäta adekvata bestraffningar för varje vårt felsteg eller vägran och de kan tillbringa nätterna med oss och nyttja oss helt enligt sina egna önskemål. Var förmiddag träffar vi tränaren för dagen och går igenom de aktiviteter som planerats för dagen.

Mellan fem och sex får vi vila och därefter är det middag i 40 minuter. Den äter vi flickor tillsammans med tränarna och de eventuella gäster som besöker gården. Efter måltiden klär vi flickor av oss, händerna fästs bakom ryggen och så leds vi i grupp över gården till den gamla smedjan. Den är ombyggd till en form av tortyrkammare med kedjor, selar och redskap i mängd. Vi fängslas, kedjas fast eller hängs upp i olika positioner för att bevittna våra medsystrars hopplösa kamp mot sin tränares uppfinningsrika och sataniska idéer. Och i klar vetskap om att det snart är din tur. Skriken är många och gälla och knappast någon behandling slutar innan den stackars flickan storgråter. Jag har själv inte varit nåt undantag.

De dagar då alla flickor skött sej så väl att ingen av oss har fått nån prick i protokollet så inträder en undantagsregel. En av oss undgår då kvällens smärtsamma behandling och vem det skall vara avgörs med ett tärningskast under middagen. Detta har inträffat några gånger under de veckor jag varit här men jag har själv aldrig haft tur i tärningskasten.

Vad som händer efter sessionen i smedjan beror i hög grad på hur medtagna eller skadade vi är. Tränaren ser till att hans flicka gråtande eller hulkande förs tillbaka till sitt rum där hon efter en kort vila villigt står till hans disposition.

Kokerskan heter Ingrid och är en kvinna i 55 – 60 årsåldern som lagar fantastikt bra och omväxlande mat. Nu kommer hon in för att ta sitt kök i besittning och Mattias tecknar åt mej att dra på mej de kläder han lagt fram. Under dagen och till middagen är vi normalt klädda i våra t-shirts och korta, vita shorts. Byxorna kan bytas mot jeans vid enstaka tillfällen då benen behöver skyddas, ridövningar är exempel på detta. Likaså kan vi när som helst bli tillsagda att klä av oss, eller bara blotta brösten, om tränaren skulle finna skäl för detta.

Mattias lämnar mej i köket hos Ingrid för att jag här ska slutföra arbetet med mitt björkris. Jag binder de tunna kvistarna i knippen om tio och ställer dem sida vid sida i en hink med vatten. Ett av dessa knippen skall sarga mej, min rygg och nakna rumpa, piska upp huden långt ner runt mina känsliga lår. Utan att ens fundera på motstånd binder jag mitt eget plågoris.

I köket ska vi också ta för oss av lätt morgonmål som våra små pojkar har förberett. Två av flickorna, Lotta och Jessica har dykt upp och jag tar ett kokt ägg och förenar mig med dem.
Jessica har Roland som tränare och hon undrar försiktigt hur min kväll avlöpte sen hon sett honom plåga mej och sen närmast bära mej ut från smedjan. Han hade bjudit mej en fysiskt hårdhänt och långvarig behandling, gett mej så mycket stryk att dom andra flickorna fick för sej att han plötsligt hade fått något mer personligt skäl för att piska mej nära nog till döds. Jag försäkrade Jessica att jag överlevt och att Mattias sedan skött om dom efterlämnade skadorna och piskränderna. Vad jag inte berättade för henne var att jag efter misshandeln fick uppleva hennes Roland som betydligt mer mänsklig, en lång kväll med vanligt sex som jag sent kommer att glömma. Och naturligtvis funderade jag över om det låg nåt i att han hade personliga skäl att tukta mej.

Khaled hämtar mej och jag följer honom för morgonens genomgång. Även han är bekymrad för Rolands utbrott och vill se mina skador. Jag klär av mej naken och låter Khaled inspektera min kropp. – Jag har ett särskilt skäl, säger han, vi vill se dej återställd till kvällen. Han vänder mej, känner med handen över rumpa och lår, nickar nöjd och jag får klä på mej. – I kväll, fortsätter han, skall du inte vara med mej och ditt schema kommer inte att följa det normala. Du skall ta hand om en gäst och vän till vår chef, gårdens ägare!

Och Khaled förklarar på sin svårförståeliga svenska att jag under middagen och resten av kvällen får till uppgift att ta hand om en man som besöker oss för att eventuellt sända sin egen slavinna hit för fostran och vidareutveckling. Mannen är en framstående industriledare och det är viktigt att han får ett så bra intryck som möjligt av gården och dess verksamhet. Jag ska vara mej själv, tala öppet men väl om mitt eget mottagande på gården och jag ska svara ärligt men positivt på alla de frågor han ville ställa. Jag ska inte följa med de andra flickorna till smedjan efter middagen utan vänta till senare, och då följa min gäst dit och vara beredd på en mer privat seans. Jag frågar hur jag ska vara klädd och får svaret att min vanliga tröja och shorts kommer att kompletteras med ett par skor till middagen. Khaled övergår sen till att tala om dagsprogrammet som snart ska börja med en förlängd ridlektion, gemensam filmvisning med de andra flickorna, tennis och en stunds avkoppling med Khaled själv. Jag vet vad den avkopplingen innebär! Sen på eftermiddagen gymträning, eventuell bestraffning, middagsvila och extra bad eller dusch innan jag möter vår gäst till middagen. Jag vill fråga om han också skall stanna över natten och var jag ska sova någonstans men av någon anledning kommer jag mej inte för. Det är mitt första uppdrag av den här arten och visst är jag nervös och skärrad men också glad åt att få ett avbrott i rutinen. Andra flickor som hade tagit emot gäster har tillbringat natten i gästrummet på övervåningen, men det kan ha varit deras egna pojkvänner eller ägare.

Ridlektionerna syftar till att lära oss umgås med och ta hand om en häst och lära oss rida barbacka i galopp. Slutprovet, som alltid filmas, består i att flickan, naken på hästen, utan sadel rider i galopp eller full fart mot kameran med håret utslaget .Jag har ännu långt kvar i min träning och nu har någon bestämt att ridlektionerna skall bli både flera och längre.

Det var riktigt skönt att efter en kylig och påfrestande ridlektion få krypa in i filmrummet och titta på långfilm. Ofta visas bara påfrestande porrfilmer, alla med bdsm som tema. Idag var det Stanley Kubricks ´Eyes Wide Shut´, visserligen på samma tema, men ändå en riktig film och med Tom Cruise och Nicole Kidman i huvudrollerna. Alla flickorna var med. Vi får inte prata med varandra i filmrummet och två av pojkarna var också med för att vakta. Det hjälpte föga och jag kunde informera Elin, som satt närmast, om mitt specialuppdrag för kvällen. Jag vet att det snabbt spreds till de andra flickorna och kunde se deras reaktioner.

Jag tänker på Christian när jag ser på Tom Cruise! Var är han, sover han eller är han vaken? Jag vet inom mej att han kommer att ringa i dag!

Jag får inte se slutet av filmen. Mattias kommer in i filmrummet för att hämta mej. Hjärtat klappar hårdare, hotar att stanna. Jo, det är telefon till mej och det är Christian! Dålig linje, han är i Brasilien, han älskar mej, jag älskar och längtar efter honom och jag ber om hjälp att få ett par skor. Inte mer, samtalet bryts och jag vet inte om han uppfattade det med skorna.
Men det räcker, han lever! Han älskar mej!

Min lyckodag! Jag har en käresta, en pojkvän, en älskare, en ägare, en Master! För honom skall jag genomlida och fullborda min träning på den här märkliga anstalten, denna blandning av lantlig idyll, konferensgård och mänsklig skräckkammare! Och lydigt kommer jag ikväll att göra mitt bästa för att ytterligare en av mina medsystrar skall få uppleva all denna smärta och alla dessa mörka, känslomässiga sensationer.

Tennis nu, för första gången vinner jag över Khaled med tre raka set!

Utan vidare instruktion följer jag förloraren till hans rum. Vi klär båda av oss och duschar tillsammans. Min tuffe tränare, den stilige turkiske mannen ser trött ut, jag tycker han verkar äldre, vekare. Vi kramas i vattenflödet, jag torkar honom och han vill vila. I rutinen ingår att tränaren nu ska nyttja mitt fint bundna risknippe och piska flickans stjärt rosaröd. Men Khaled glömmer det och vi ligger där sida vid sida och snart hör jag honom snusa. Mina tankar vandrar mellan tryggheten i Christian och lätt panik inför kvällens oförutsägbara möte. Jag somnar till men vaknar snart, vänder mej mot min tränare och sängkamrat, smeker honom över bröstkorgen ner över magen, tar försiktigt om hans pung och masserar den ytterst försiktigt. Jag känner hur hans stora manslem väcks till liv och sakta börja resa sig. Jag glider försiktigt ner på golvet och tar hans lem i min mun, suger försiktigt, nästan omärkligt för att han inte ska vakna.

Men Khaled öppnar de bruna ögonen och ser förvånat in mina stora, ljusblå. En ny flicka, som vågar ta ett eget initiativ! Han kommenterar upp mej i sängen att grensla honom och han lägger sina händer på mina bröst, kramar dem hårt och nyper i bröstvårtorna tills jag kippar efter andan och småskriker. Han återfår sin manlighet, ändrar sej, vänder mej och tränger in i mej bakifrån, hårt och djupt fyller han mej. Jag får orgasm, vilket inte alltid sker i den här ställningen. Jag faller ihop med Khaleds tunga kropp över mej och vi ligger så länge. Nu skall jag också orka en timmes jympa!

Gymnastiktränaren heter Gunnar och är pensionerad officer från trakten. Nu är han på resa och Charlottes tränare, Erik tjänstgör i hans ställe. På gymmet brukar vi träna utan t-shirt, Gunnar menar att han vill iaktta våra muskler och se hur dom arbetar. Jag tror det är en gammal mans svepskäl för att få omge sej med halvnakna flickor.

Åter i mitt eget lilla rum sätter jag på stillsam musik och hinner knappt tänka på Christian förrän jag somnar. Jag väcks av en av pojkarna, en av de båda jag inte gillar. Hans fula nylle grinar emot mej, han säger åt mej att näcka, jag har sovit med kläderna på. Han tar om mina bröst och klämmer till, grinar igen och tecknar åt mej att gå före honom mot badavdelningen.
Jag skulle vilja slå till honom men lyder naturligtvis, torkar sömnen ur ögonen och går. Jag bereder mej på samma retsamma behandling under duschen men finner att han istället förberett ett bad åt mej. Men innan jag får krypa ner i vattnet ska jag stiga upp på en våg och den unge mannen antecknar min vikt. Han tar fram ett måttband och mäter midja och byst liksom min längd. Han uppträder helt korrekt under badet, hjälper mej upp och sveper in mej i en stor frottéhandduk.

Sen kommer nästa överraskning. Han öppnar en dörr som jag tidigare inte sett öppnad och visar mej in i ett litet rum, möblerat enbart med en stor behandlingsstol, en slags gynekologstol med benställningarna borttagna. Där väntar en ung flicka som jag inte sett förut, hon heter Anna och på dialekten att döma kommer hon från trakten. Anna visar mej upp i stolen, skjuter fram en spegel, talar vänligt till mej och börjar arbeta med min make-up.
När hon är färdig med ansiktet ber hon mej utan åtbörder att avlägsna badlakanet och smörjer sin kroppen med den finaste märkeslotion och använder en annan kräm till mina bröst. Hon ber mej sära på benen och sprejar skötet flera gånger med en stark sprej som svider rejält. Efter det ägnar hon nog femton minuter åt mina fötter och därefter är det hårets tur. Jag njuter av en vård som jag saknat under hela min vistelse här men börjar samtidigt bli orolig över klockan, ängslig att inte bli klar i tid.

Jag får en ny vit t-shirt, rena shorts och dessutom ett par tunna trosor och ett par skor med klack och när jag klätt på mej skjuter Anna fram spegeln så jag kan betrakta hennes verk. Det slår mej nu att det inte finns speglar på gården, jag har inte sett mej själv på en månad. Men vad jag ser gör mej nöjd, kvällens okände gäst ska inte bli besviken! Med en digitalkamera tar Anna en porträttbild av mitt nymakade ansikte. Bara läderhalsbandet skiljer mej från en helt vanlig Stockholmflicka som skall på date. Nu är jag färdig.

Det vanliga middagsgänget, tränarna och flickorna har redan slagit sej ner kring bordet och två av pojkarna är redo att stå för serveringen. Det är fint dukat med ljus på bordet och rena servetter. Det ser ut som middag i ett franskt bondkök. Jag blinkar mot Jessica som småler tillbaks.

Nu kommer Mattias och tar hand om mej, Tillsammans går vi ut i främre hallen, jag har inte varit där sen jag själv anlände till gården tillsammans med Christian. Utanför har vår gäst redan anlänt med sin bil, mötts av en kvinna som jag inte känner och han kommer nu ensam fram mot huset. Oklanderligt stadsklädd i kostym och blankputsade skor kommer han upp för yttertrappan. Han hälsar artigt på mej och på Mattias, presenterar sej enbart med förnamnet, Victor. Han är ingen ungdom, äldre än jag väntat mej, antagligen några år över sextio.

Victor vill börja med att besöka sitt rum och Mattias följer honom uppför trappan till gästrummen. Jag kommer att tänka på att jag glömt fråga hur jag skall tilltala min gäst och smakar på orden: Sir, Master; Herr… nej! Till min egen Christian säger jag Master, till tränarna Sir när vi ska vara formella eller när jag ber om något.

Mattias kommer ner ensam för att meddela att Victor vill ha mej till rummet. Jag svarar med ett leende till Mattias att middagen kallnar men skyndar mej uppför trappan. En av dörrarna har lämnats på glänt, jag knackar diskret och smyger in. Victor har tagit av sej slips och kavaj och möter mej leende och tar mej utan vidare i sin famn, som om vi känt varandra sen jag var barn. Jag känner min spända och formella attityd försvinna, jag kryper honom närmare och så blir vi stående. – Madeleine, säger han lågt, jag är glad att vara här! Och jag svarar bara – Välkommen!

Då kysser han mej och jag besvarar hans kyss. Äldre man än Victor har jag aldrig kommit nära men det känns ändå naturligt. Han känner under tröjan att jag är utan bh och han är inte sen att utnyttja detta faktum. Jag låter hans händer vila på mina bröst, utforska dem och bröstvårtona, sen ser jag honom i ögonen och viskar försiktigt att middagen väntar och att kvällen är lång.

Vi har fått ett eget bord i matsalen, trevligt dukat med levande ljus, fint porslin och flera glas.
Dom andra har redan börjat äta och jag ser att dom fått vin till maten. Det har aldrig hänt förut! Victor går fram till bordsändan, presenterar sej och bugar till hela gänget. Sen visar han mej till vårt bord och skjuter in min stol när jag sätter mej. Mattias serverar oss varsitt glas champagne och jag kan inte låta bli att kasta en blick mot mina kamrater vid långbordet. Victor höjer sitt glas, ser på mej och säger mitt namn igen – Madeleine! Jag höjer mitt, ser honom i ögonen och frågar – Hur vill du att jag skall tilltala dej? Han skrattar varmt när han svarar – Jag sa ju att jag heter Victor! Duger inte det? Vi dricker vår champagne, ser varandra i ögonen och tänker båda samma tanke: detta kommer att bli en lång kväll!

Antal kommentarer: 1

2020-10-21 15:57:04 - hej, E-postadressen är dold, www.fastsex.online

Gillade du historien? Hitta dig själv en partner för din egen berättelse här www.fastsex.online/users-online
Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)